Fias dagar

Något nervös efter en natt med alldeles för lite sömn så satt man där o väntade på att det skulle bli min tur.
Men jag kan ju dra det från början.
Vi fick ställa oss i led och gå in i rummet. Samtidigt bockade de av oss sökande i en lista och vi fick en söt liten namnskylt på oss. Sen var det dags för Fotografering. Det var jag ju inte alls beredd på så jag såg ju säkert ut som en liten förskrämd råtta på det där fotot. Glad att jag slapp se det!!!
De berättade en del om företaget och planerna för Motala-butiken och lite hur själv rekryteringen var upplagd. Sen var det ju dags för de personliga intervjuerna. Alltså på ca 5 minuter skulle man sätta guldkant på sig själv och verkligen göra ett bra intryck! Det var verkligen lång väntetid. Jag kom in bland de sista dessutom så det blev en hel del tummande i en claes ohlsson katalog kan jag säga..Nu vet jag att de säljer silikon-lampor. De är okrossbara om de åker i golvet. Bra att veta..
Första frågan jag fick var hur jag fick ihop mitt liv???? Det var den chansen till nytt jobb tänkte jag.. Men å andra sidan behöver det ju inte va negativt att jag har mycket på gång runt omkring mig. Hon kanske ser det driftiga i mig då. I hope so.. De andra frågorna var helt okej och jag hade inga svårigheter att svara på dom. Så vi får se hur det gick om kanske en vecka. Då bör väl de som gott vidare till intervju nr fått sin kallelse. Men det räknar jag inte att jag ska få. Men hoppas ju hur mycket som helst i vilket fall.
Men man ska ju vara nöjd ändå tycker jag. De hade valt ut 100 personer som de träffar idag o i morgon. Men det var ca 700 personer som sökte tjänsterna så egentligen är jag faktiskt nöjd. Det bevisar att jag åtminstone är så pass intressant att jag inte ratas direkt..
Men sluta inte hålla tummarna för det, de behövs fortfarande för jag vill inte räkna bort mig själv helt än..

Gonatt, nu ska jag sooooova..

kram Fia